Den här gången gick gränsövergången mycket bra för oss, inget krångel och vi blev heller inte tillbakaskickade för att det fattades en stämpel . Den här gången fick vi personlig assistans genom alla ”diskar” där det satt en egyptier som hade som jobb att sätta en stämpel på ett löst blad papper och sedan skicka oss vidare till en annan egyptier. Militären som följde oss var trevlig och han kunde till och med prata engelska. Man kan lätt konstatera att ALLA i det här landet har ett jobb, oavsett om det gäller att kolla pass eller att stämpla på papper. Man kan också konstatera att man får slänga in en och annan egyptisk pund här och var och aldrig vet man vad man betalar för och man betalar heller inte samma summor eller på samma ställen varje gång man åker över. Den här gången fick vi betala på två ställen, förra gången betalade vi på fyra ställen. Det blev alltså billigare denna gång, men det hindrade inte min man att elda upp sig vid sista stationen där han skulle betala sista gången. Lilla näsvisa Lenny frågade vad han betalade för. Egyptiern svarade på knacklig engelska: for service. Lenny vägrade godta detta och sa: what service, what service do you give me?  Egyptiern började bli lite irriterad, men log fortfarande: you pay for stamp.  Lenny envisas: you can´t pay for stamp, what do I pay for?  Egyptiern fortsatte hävda att vi får betala för stämpel och för service, men med en aningen mer formell och irriterad min. Nu kände Lenny att han måste ge sig, och han gav snällt egyptiern 450 kronor i egyptiska pund. Hutlöst och dyrt för ingenting, kan man tycka!

Väl i Taba kändes det skönt att lägga sig vid poolen. Den här gången fick vi ingen lägenhet, fullt, men vi fick ett dubbelrum och ett enkelrum. Lenny var inte på det bästa humöret efter gränsövegången och inte blev det bättre av att ungarna barrikaderade vårt hotellrum. Han sa: här har man betalat dyrt för två rum för att slippa er, men va’ sjutton hjälper det! Sedan fick jag en känga för att jag tagit med mig cocktail tomater till lunch och middagen samt en tub kaviar till frukost. Varför undrar väl ni? Jo, för vi är i Egypten och jag äter inte grönsaker här eftersom de förmodligen sköljer dem i kranvatten – därav tomaterna. Vad gäller kaviaren har jag inget försvar – vill bara förgylla mjukosten på mackan lite. Det var i alla fall gott till maten att få lite tomater, var dock lite orolig för att folk skulle börja fråga var jag hämtat tomaterna någonstans. Det är ju kanske inte läge att säga att det är Israeliska tomater!!!!! Kvällen avslutades med film på tv, som vi i och för sig inte såg eftersom vi var helt utmattade. Vi somnade ifrån film och tv!

"Linan" är lite svag och det tar oändlig tid att ladda upp sidor så därför kiommer bilderna när vi är "hemma" i Israel igen! Kramis alla där hemma, vi tänker ständigt på er!