Välkomna Linus, Malin och Andreas
Vår hyresvärd är en mycket trevlig och gästvänlig person. Han heter Mustafa och är palestinsk muslim. Han arbetar som domare i högsta domstolen på Västbanken. Hans familj går inte av för hackor, han har sju döttrar och en son, vilket han är mycket glad över eftersom det är tradition för föräldrarna att betala för sina söners bröllop. Mustafa är en högst respekterad och hedervärd man, samtidigt som han är modern och belevad och mycket social och trevlig. Han kan tom ta en whisky ibland. De äldsta barnen är också i juridikbranschen. Ingen av döttrarna använder slöja, men hustrun gör det.
Häromdagen var det dags för en av döttrarnas förlovningsfest. Vi var inbjudna, men vi avböjde eftersom vi skulle få gäster. Dels skulle Linus komma och dels skulle Malin och Andreas komma (på samma dag, men på olika tider, Linus kl 16 och Malle kl. 04 - det blev två resor till Tel Aviv).
Nu kommer vi till något som vi i vår familj just nu har hejdlöst roligt åt. Av någon anledning, fråga mig inte varför, har vi sagt att Linus är min systerson. Fattar inte varför vi inte vågade säga att han var Martinas kille, men jag/vi ville väl inte ta risken att nagga Mustafas heder i kanten. Han pratar ju gärna om bröllop. Vem vet, han kanske ställer till med förlovningsfest om vi hade sagt sanningen. Nu säger han att han istället ska ställa till med fest eftersom vi har hela vår familj samlad, ha ha. Det ska bli kul, då får man väl tvinga i sig en och annan kycklinglever antar jag (I vår familje är vi inte särskilt glada i inälvsmat).
Linus själv har egentligen invändningar mot att vara systerson, han tyckte att han hade kunnat få äran att bli placerad i ett något närmare släktskap, som exempelvis son. Dock konstaterade vi att det skulle vara lite konstigt om vi helt plötsligt fick en son. Linus kämpade verkligen för sin sak, han föreslog till och med lösningen att vi hittat varandra i tv-programmet "Försvunnen" , men vi kom till slut överens om att detta skulle bli för komplicerat - även för en domare. Så nu, varje gång Linus och Martina träder in i arabiska delen där vi bor övergår de från att vara ett par till att vara kusiner, ha ha. De är faktiskt lite lika!
Välkommen LInus!
Välkomna Malin och Andreas!